cross-svg
cross-svg
remove-svg
plus-svg
remove-svg

Hälsa & livsstil

Att få hjälp med att ”stärka det friska” har visat sig vara särskilt betydelsefullt för personer med kroniska tillstånd efter exempelvis neurologisk skada eller sjukdom. Stiftelsen Spinalis har bedrivit ett utvecklingsarbete för att ta fram riktade hälsofrämjande åtgärder inom rehabiliteringsmedicinen.

Här nedan kan du läsa om de olika hälsofrämjande verktygen och arbetssätten  grupperade som fokusområden.

Patientinformation —

på ett lättsamt sätt

Planschen Viktkoll är gratis nedladdningsbar som pdf i formatet A2. 

Fokusområden

Kunskaperna överförs i patientsamtal i de olika kliniska situationerna, genom föreläsningar, gruppdiskussioner och skrivet material. Här ger vi tips på patientinformation rörande hälsa och livsstil.

Matvanorna blir särskilt viktiga när man inte kan äta så stora mängder på grund av rörelsenedsättning och minskad förbränning. För att inte gå upp för mycket i vikt behöver portionsstorlekar anpassas.
Vårdprogrammet bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.

Hälsosamtal och mätningar

Hälsosamtalet är en strukturerad, riktad form av motiverande hälsodialog. I hälsosamtalet kartläggs risk- och friskfaktorer för att kunskap och stöd till förändring ska kunna erbjudas.

Medicinsk hälso-/långtidsuppföljning

Bedömningen är att det för den här patientgruppen behövs frekventa uppföljningar, helst årliga, för att tidigt fånga upp och kunna åtgärda eventuella problem

Spinalis Hälsonavigator

Spinalis Hälsonavigator är samlingsnamnet på den uppsättning ”hälsoverktyg” som tagits fram för att underlätta det hälsofrämjande arbetet. Verktygen som överensstämmer med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor är särskilt anpassade för att fungera i rehabilitering av personer med ryggmärgsskada.

Gemensamt för de olika verktygen i verktygslådan är att de förmedlar kunskap till personal och patienter, ökar medvetenhet om hur levnadsvanor påverkar hälsa och välbefinnande och att de hjälper till att ange riktning för vårdinsatser. Med hjälp av screening kan riskbeteenden tidigt upptäckas och med coachande hälsosamtal skapas motivation till förändring.

Hälsoverktygen har utvecklats genom en rad olika projekt med Allmänna arvsfonden som huvudsaklig finansiär, följt av andra finansiärer som stiftelsen Caroline Montgomery och Märta och Gunnar Philipsons Stiftelse.

I mitten av 90-talet tog jag, Anna-Carin, de första kontakterna med Stiftelsen Spinalis båda grundare: läkarna Richard Levi och Claes Hultling. Min tanke var att föra in enklare hälsosamtal, föreläsningar och gruppdiskussioner om hälsa, kost och motion i kliniken. Helt enkelt anpassa de metoder och strategier som används inom friskvården för personer i arbetslivet, till rehabsammanhang. Eftersom jag då inte hade arbetat som sjukgymnast på många år, utan hade min nya grund i friskvårdsarbete, förstod jag inte hur nytt och i viss mån revolutionerande tankegångarna var. Anledningen till att det just blev rehabilitering av personer med ryggmärgsskada hade flera orsaker: att jag kommit i kontakt med Stiftelsen Spinalis och inte minst att i många år ha levt nära en person med ryggmärgsskada, min mamma. Det är i första hand hennes positiva livsinställning och övertygelse — att leva ett gott liv med funktionsnedsättning — som har inspirerat mig.

Nu, har tiden kommit i kapp. Det som då, för många inom den medicinska världen,
upplevdes som främmande, är nu (nästan) självklart. 2012 kom Socialstyrelsens
rekommendationer för sjukdomsförebyggande metoder som nu håller på att implementeras i svensk sjukvård. Sedan 2016 betonas särskilt åtgärder som kan förbättra levnadsvanor hos riskgrupper — personer som redan har ett sårbart tillstånd.

Utvecklingsarbetet med de olika delar som innefattas i Spinalis Hälsonavigator har pågått under många år och pågår även fortsättningsvis. Undervisning och spridning av metod och material har nått ut till flertalet av de större klinikerna i Sverige för vård och rehabilitering av personer med ryggmärgsskada, men också i flera andra länder. Förutom i de medicinska sammanhangen har hela konceptet: föreläsningar om hälsa och levnadsvanor med gruppdiskussioner, individuella hälsosamtal med målformulering, handlingsplan och uppföljning med stor framgång också kunnat testas i friskvårdssammanhang – RG aktiv rehabiliterings omtyckta Retroläger.

Det finns många personer att tacka. Personer som under årens lopp på olika sätt stöttat med kunskap, råd, stöd, engagemang och i olika samarbetsprojekt. Här nämns några: Kerstin Wahman, Richard Levi, Claes Hultling, Mark Nash, Göran Lagerström, Anna Bjerkefors, Gi Broman, Johan Holmsäter, Gunnar Andersson, Erika Nilsson, Åke Seiger, Ninni Westgren och
Lena Lindbo.