Hälsosamma matvanor och överviktsprevention

Det finns många anledningar varför du, som i ditt arbete träffar patienter med ryggmärgsskada, behöver förstå att kosten, matvanorna, spelar en viktig roll för hälsa och välbefinnande för din patient – och på vilket sätt du själv kan stödja.

Den första tiden

Under den första fasen efter ryggmärgsskada ges, beroende på patientens behov, stor uppmärksamhet kring nutritionen. Patienten är då oftast i så kallad katabol fas. En initial viktminskning om 10 % eller 5–10 kg är vanlig – muskler, skelett och fettdepåer bryts ned och kroppen har svårt att tillgodogöra sig näring. Patienten saknar ofta aptit och behöver uppmuntras till att äta.
När vikten har stabiliserats, aptiten har kommit tillbaka och kroppen är i en anabol, uppbyggande fas, är situationen tvärt om. Utmaningen är att inte vikten ökar för mycket och för snabbt. Det är nu man behöver skapa åtgärder för överviktsprevention.

Huvudbudskap

Du behöver inte ha specialkunskaper inom området kost/nutrition för att kunna förmedla huvudbudskapen:
  • Som ryggmärgsskadad, med nedsatt rörlighet, förlamning i delar av kroppen (ofta
    i kroppens största muskler som finns i lår och rumpa), minskad fysisk aktivitet och
    minskad muskelmassa, drar din kropp mindre energi. Förbränningen är minskad
    (även om du är jätteflitig med träning i gymmet eller med att rulla ute).
  • Om du inte anpassar ditt energiintag till den minskade förbränningen kommer du
    gå upp i vikt.
  • Låt dig inspireras av ”tallriksmodellen för lågenergiförbrukare” (mindre
    tallrik/portion men med större andel grönsaker) och mindre med det söta
    förstås!
  • Näringsriktig mat blir extra viktigt eftersom ”utrymmet” minskar.
  • Med tanke på den minskade muskelmassan är din nya ”normalvikt” – den
    hälsosamma vikten – lägre än före skadan. Det är alltså inte eftersträvansvärt att
    återgå till den tidigare kroppsvikten.
  • De flesta personer med ryggmärgsskada blir överviktiga efter en tid. Några blir
    väldigt överviktiga och tycker att det hindrar dem i deras rörlighet och
    självständighet. Rullstolen behöver bytas till en större.
  • Förutom hälsosam mat är fysisk aktivitet i alla former ditt bästa hälsopiller. Fysisk
    aktivitet hjälper till att reglera blodfetter, blodsocker och blodtryck, ger ökat
    välbefinnande, bidrar till viktstabilitet och att upprätthålla funktion.
  • Väg dig regelbundet så får du kvitto på om ditt energiintag stämmer överens med
    ditt uttag, det vill säga din förbränning och du är viktsstabil. Har du inte tillgång
    till våg (rullstolsvåg) duger ett vanligt måttband för att följa viktutvecklingen. Mät
    omkretsen runt magen, gärna i liggande ställning, och gör på samma sätt varje
    gång.
  • Skaffa dig kunskap! I broschyren Mat, vikt och hälsa för dig med ryggmärgsskada får du inspiration och reda på det viktigaste.

Patientinformation

Broschyren Mat, vikt och hälsa för dig med ryggmärgsskada har tagits fram för att det
tidigare har saknats faktabaserad, lättillgänglig patientinformation inom området. Det har också visat sig att patienter ofta antingen inte har fått någon information alls från vårdgivare eller att informationen varit ofullständig eller felaktig.

Broschyren vänder sig i första hand till personer som själva har en ryggmärgsskada men också till anhöriga, assistenter och vårdpersonal.
Den besvara frågor som:
Vilka kostrekommendationer är det som gäller?
Hur ska jag äta för att undvika onödiga extrakilon?
Hur stor är min förbränning?
Hur ska jag göra om jag vill gå ned i vikt?
Vad ska jag äta för att undvika förstoppning?
Här kan du ladda ned referenslistan till broschyrens olika avsnitt.

Broschyren har utvecklats i samarbete med medlemmar i det multiprofessionella nätverket NutriNord_SCI – a Nordic initiative on patient education on nutrition for people with Spinal Cord Injury. NutriNord_SCI är en särskild intressegrupp inom NoSCoS – the Nordic Spinal Cord Society, en sammanslutning av sjukvårdspersonal i de nordiska länderna med speciellt intresse för rehabilitering efter sjukdomar och skador på ryggmärgen. Broschyren har översatts till flera språk.

Forskning visar att den minskade energiförbrukningen och den förändrade
kroppssammansättningen (minskad muskelmassa och högre andel fettväv), leder
till metabola störningar och efter hand till ökad risk för en rad hälsoproblem:
hjärt-/ kärlsjukdom, oönskad viktuppgång, nedsatt glukostolerans,
insulinresistens, typ 2-diabetes och ogynnsam blodfettsprofil (lågt HDL-kolesterol,
högt totalkolesterol, höga triglycerider och högt LDL-kolesterol).

  • Förutom de hälsoproblem som är listade ovan leder övervikt och fetma till
    ytterligera problem: ökad risk för trycksår i sätesregionen, axelproblem,
    andningsproblem – bukfetma gör att andningsfunktionen försämras, det blir
    svårare att ta djupa andetag och hosta upp slem, minskad rörlighet och
    självständighet, rullstolen blir för trång.

  • För personer med ryggmärgsskada gäller att behovet av viktiga näringsämnen,
    protein, vitaminer och mineraler i princip är lika som för samma person (kön,
    ålder, genetiska förutsättningar) utan skada, men att de energigivande så kallade
    makronutrienterna (kolhydrater och fett) behöver anpassas till en lägre,
    individuell nivå.

  • Med goda, energianpassade kostvanor kan uppkomsten av många hälsoproblem
    fördröjas och eller förebyggas. Riktade kostråd är också mycket viktigt för att
    förebygga och behandla problem med tarm, blåsa och trycksår.
  • Införa rutiner i patientmötena så att frågor om kostvanorna tas upp. Se Vårdprogram
    Hälsosamma matvanor och viktkontroll vid ryggmärgsskada
  • Införa rutiner för vägning och uppföljning av viktutveckling
  • Installera rullstolsvåg som klarar minst 200 kg, helst 300 kg (för tunga el-stolar)
    — Första gången väger du patienten i rullstolen därefter vägs rullstolen separat. Notera vikterna i patientjournal: totalvikt med rullstol inklusive dyna (för att lätt kunna jämföra vikten
    mättillfälle till mättillfälle, gör avdrag för kläder (1.5 – 2 kg) och eventuella ortoser.
    — Längd (av patienten uppgiven längd accepteras vanligen), armspann kan fungera som ersättningsmått
    — Midjemått i stående alternativt i liggande: bukhöjd/midjemått
  • Installera en rullstolsvåg så att den är tillgänglig för patienter, uppmuntra egen
    monitorering.
  • Använda den anpassade BMI tabellen för bedömning av vikt 
    — ”Normalvikt” är lägre efter skada än ”normalvikt” före skada:
    — Vid komplett paraplegi, cirka 4,5–7 kilos minskad vikt (5–10 % mindre än tidigare normalvikt)
    — Vid komplett tetraplegi, cirka 7–9 kilos minskad vikt (10–15 % mindre än tidigare normalvikt)
  • Tillgängliggöra patientinformation
    Affisch
    Broschyr